Dagarna rullar på...

Det har gått flera veckor sedan jag skrev. Påsken kom och gick.
Saknaden av små barn under påsken är stor. Mina barn börjar bli stora och påskägg är mer ett måste än en kul överraskning
När mina barn var små sa "vi" alltid att det var påskharen som kom med äggen. Antingen fick dom söka sina ägg eller så låg dom framme på påskaftons morgon. Söka äggen är roligt. Något år har vi gömt äggen utomhus. Gjort skatt jakt. Ett år fick yngsta dottern fångat påskharen i en fälla tom (hon fick en liten kanin i påsk present) Jag har försökt hitta på sådana saker med barnen för det ger verkligen minnen för livet att se deras uppskattade miner.
Nu börjar de bli barnbarnens tur att oxå ta del av överraskningar och bus.
Men något barnbarn har varken jag eller min sambo sett under påsken. Att jag inte träffat min lilla kille som snart är stora karlen är förklarligt, dom bor i Umeå. Men för min sambo är de tråkigt, han har inte träffat lilla A.
Ett påskägg som är hans ligger i vårt kylskåp.
Varför de inte blivit av vet jag inte riktigt, dels blev jag sjuk. Och jag tror att min älskling faktiskt var lite orolig att lämna mig själv och dels tror jag oxå att han inte åkte dit för att han inte vill göra mig ledsen. Han vet att min saknad är så stor. Jag har flera ggr försökt säga att han ska åka dit, även om de är dålig stämning mellan honom och hans dotter, för lilla A:s skull.
Han ska inte bry sig om att jag känner mig ledsen för att jag inte får delta.
Småbarnstiden kommer aldrig igen och man måste ta tillvara den.

För några dagar sedan var jag med Sanna min dotter i stallet, hon var och red utanför lille A:s dagis. Han var där ute på gården med massa barn och några fröknar. Åhhh vad jag önskat att jag kunde gå dit en sådan gång, hämta honom tidigare. Låta honom vara med i stallet, få prova rida på hästen och skotta lite skit. Men.....nu är livet på ett annat sätt, jag börjar sakta vänja mig och acceptera situationen som den är. Fast visst önskar jag att livet såg annorlunda ut.

Kärlek övervinner allt...

Sägs de, syftar på rubriken. Min sambo påstår att de är sant. Han menar att vi ska se tiden an, eller hur man nu säger. Vårda vår kärlek och allt de underbara vi har, vänta ut stormen.
Vi har varandra, vet hur vi vill att vårat liv ska se ut. Vi måste sluta blicka bakåt. Livet är här och nu, just i dag...Och de är ju faktiskt så, klokt tänkt av någon som sällan uttalar sig på de viset.
På drygt 80 dagar gifter vi oss, och INGEN kan ta från oss den lyckan.

Önskar bara att ALLA ville dela glädjen med oss.

Känslan är obeskrivlig....

Nu är lille A:s födelsedag över, han sover nog snart sött.

Min sambo kom precis hem från kalaset. Ett kalas då han och hans mamma, hans fd "fru" med föräldrar osv deltog. Varken jag eller mina barn hör dit. De kändes verkligen påtagligt i kväll.

En sådan familje idyll. Hur ska jag kunna leva på detta vis, de går inte...... eller......hur gör man, jag orkar inte mer. att vara ensam i tvåsamhet är värre än att vara ensam i ensamhet...

Nu är de Torsdag...

Det är en jobbig dag i dag, lilla goa A fyller två år, hur jag än anstränger mig för att inte tänka så kommer jag ändå inte undan. Barnkalas så, roligt.








Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.
Låt dock aldrig min sinnesro bli så total
att den släcker min indignation
över det som är fel, vrångt och orätt.
Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder
och vreden slocknar i mitt bröst.
Låt mig aldrig misströsta
om möjligheten att nå en förändring
bara för att det som är fel är lag och normalt,
att det som är vrångt och orätt har historia.
Och låt mig aldrig tvivla på förståndet
bara för att jag är i minoritet.
Varje ny tanke startar alltid
hos en ensam.
Hämtad från "http://sv.wikisource.org/wiki/Sinnesrob%C3%B6nen"

Tusen bitar

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå
Men det kan va' svårt att tro när man inte ser den
Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen
Men det hjälper sällan de som har blitt våta

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar;
Säger du att du är min vän så är du kanske det

Det sägs att det finns alltid nånting bra i det som sker
Och tron är ofta den som ger oss styrka
Ja, man säger mycket, men man vet så lite om sig själv
När ångesten och ensamheten kommer

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men mitt hjärta kan gå i tusen bitar;
Säger du att du är min vän så är du kanske det

Ännu en dag att gruva sig för...

I övermorgon är de Tordsag, och inte vilken Torsdag som hellst.
Min sambos dotters son fyller två år. Jag är inte välkommen hem till dom för att gratta honom. Jag har tittat på så många fina saker som jag skulle vilja ge honom i present. Men vad gör jag då jag inte får...
Hur min sambo skall göra vet jag inte heller, vi pratar inte om de. Han vågar inte tror jag, av rädsla att såra mig. Men jag hoppas innerligt att han tagit sin stolthet och stoppat undan den.Ringt sin dotter och sagt hur mycket han tycker om dom, saknar dom och att han kommer till lilla A på hans födelsedag.

Under alla år då det varit konflikter med min sambos dotter har jag varit den som mer eller mindre tvingat honom att ta kontakt. Prata och visa att han bryr sig om sin dotter. Denna gång kommer jag inte att göra de, jag är så sårad.Men jag hoppas av hela mitt hjärta att han har förstånd att sträcka ut handen till försoning.

Jag har som jag skrev tidigare valt att inte lägga ut kommentarer på de jag skriver, men fick en för något tag sedan som gjorde mig alldelens varm i magen, av min vän. (Det var mer stöd än du förstår.)

Tack!

Vill bara tacka alla underbara människor för era fina kommentarer
Anledningen till att jag inte publicerar dom är inte att de inte uppskattas. Jag tycker helt enkelt att i denna blogg sparar jag dom för mig själv. Men ni ska veta att dom värmer!!